7 Juni

lilla gumman, va hon börjar bli stora tjejen nu. Förstår du att det går mot 1 års dagen?? inte klokt. har inte suttit här på ett par dagar så har missat flera inlägg som du skrivit. Ville bara kommentera det som du skrev den dagen då det inte va så bra... Alla hamnar där, speciellt när man blivit förälder och så lätt "tappar bort sig själv" på vägen. Man lever så för sin familj och sitt/sina barn att man lite glömmer bort sig själv. En dag vaknar man och undrar vad som hände?? Som sambo får man stå ut med att det är så i perioder. Det viktigaste är bara att man pratar om det så löser det sig. Ge det tid och pressa inte dig själv så mycket. Det blir bara värre då! Ta hand om dig, fokusera på det som är bra och glöm inte ge dig "egen tid" där du gör något för dig själv utan sambo och barn. För det behövs. Precis som att andreas åker iväg och fiskar hela eller halva dagar så tänk på att göra något för liknande för dig med. Utan Leja och utan Hera och utan Andreas. Det är inte att vara självisk utan det handlar om att ta hand om sig själv. Det är viktigt. Då uppskattar man det man har hemma mycket mer också!!



kramen i massor!!!

Ja Jenny, tack för dina ord. Vet bara inte vad jag ska göra.. Går ut och går ibland med övriga vänner, pratar och har kul korta stunder. Känns som om man inte har råd med något annat, har ju inte körkort heller så jag kan ju inte åka någonstans på egen hand utan att man måste ta tåg och buss och då blir allt genast allt mycket krångligare.



Vet att jag måste göra något själv någon gång, Men när skulle det vara? Nu kommer förmodligen Andreas börja jobba en massa i sommar och då blir det ju jag som måste vara hemma.



Jag är ibland som en annan person. Andreas säger att det inte gör något, men det gör det visst. Det rör både mig och Leja. Jag själv mår inte bra av att ha det så här, förmodligen inte Leja heller, hon känner ju av min energi. Vet inte vad jag ska ta mig till ibland.